I dag är 27 procent av den svenska befolkningen över 16 år (det vill säga 1,6 miljoner personer) medlem i någon slags webbgemenskap och 5 procent av svenskarna har en blogg3. Det finns 350 000 bloggskribenter i landet, och de läses av cirka 2 miljoner människor. Bland de yngre i gruppen är det ännu vanligare att man umgås via nätet: 65 procent av befolkningen mellan 16 och 25 år är medlemmar i en community och 16 procent skriver en egen blogg.
Som varumärkesvårdare finns det ett antal faktorer att förhålla sig till i det här nya samhället, där termer som "Web 2.0" och "användargenererat innehåll" kändes omoderna redan för två år sedan och där hälften av alla svenska femåringar använder Internet4.
- Se de nya digitala användarna som "digitala narcissister" som vill "bonda" med andra, och "boosta" och "branda" sina egna, personliga varumärken genom att exponeras sig själva på nätet5. Är det något som du kan utnyttja?
- De digitala användarna är "glaskonsumenter", det vill säga de är frivilligt ömtåliga och genomskinliga6. Som en del i sitt eget personliga varumärkesbyggande väljer de att helt öppet exponera vilka produkter de gillar och köper, och påverkar därmed i sin tur andra konsumenter. Bloggare har blivit en viktig och självklar målgrupp för aktiviteter som tidigare bara riktades till traditionella medier.
- "Word of Mouse"7. Konsumenterna har tagit makten och kan okontrollerat sprida sina åsikter om varor, tjänster och produkter som de är nöjda eller missnöjda med. Ett exempel är sajten www.fairshopping.se där vem som helst kan publicera beröm eller klagomål. Inlägget vidarebefordras till det berörda företaget som får möjlighet att bemöta. Gör du det? Det är dina kunder som är aktiva på sidan – och hur behandlar du dem? Kan du vända kritiken till din fördel?
- Den anonyma kritiken, eller nätmobbningen, av både personer och varumärken. Är den här för att stanna och hur hanterar du den? På www.hatlistan.se är det ingen som vill hamna, du finns väl inte med?
- Det finns självklart inte bara nackdelar, utan många möjligheter för företag. Till exempel att skapa "hybrider", det vill säga plattformar för interaktion och kommunikation som formas av publiken, det vill säga kunderna. Exempelvis norska ICA:s Ecodance (www.ecodance.no) eller varför inte www.tasteline.com med projektet Årets Hemmakock. Kunderna/konsumenterna blir en del av varumärkesbygget.
- Låt inte användarna ta patent på att använda sociala medier, utnyttja det själv I slutet av september lanserade Scania sitt Social Media Newsroom där innehållet levereras via YouTube, Flickr, RSS och ett bloggliknande nyhetsflöde. Det är långt ifrån bara medier som besöker rummet, utan där kan Scania också bonda med sina kunder. Spana in www.scanianewsroom.com.
Vet du i vilka sociala medier som ditt varumärke förekommer? Hur tar du reda på det? Hur diskuteras det? Hur kan du bemöta, kritik, alternativt vända det till din fördel? Hur kan du ta tillvara på den dialog som uppstår med din publik, dina kunder?
Vill du veta mer kontakta gärna oss på Weber Shandwick!
Hälsningar,
Vännerna på Weber Shandwick
1 "The long tail", Anderson (2007), om hur den oändliga valfriheten på nätet skapar en gränslös efterfrågan; "mash-ups" är nya varianter och kombinationer av redan publicerat, ofta videomaterial; "wikies" är en typ av webbswida där vem som helst kan bidra med innehåll, ändra, bygga på vad andra bidragit med.
2 *Bambuser: en tjänst som låter vem som helst direktsända video från mobilen till webben, Twitter: mikrobloggingtjänst där användaren kan skapa en ström av korta meddelanden som användare kan prenumerera på och kommentera, Jaiku: mikrobloggingtjänst som påminner om Twitter.
3 Källa: Svenskarna och Internet 2008, Olle Findahl, World Internet Institute
4 Källa: Svenskarna och Internet 2008, Olle Findahl, World Internet Institute
5 Källa: Konsumtionsmakt 2,0, CFK-rapport, Lennart Hast och Eva Ossiansson, Göeteborgs universitet (Handelshögskolan)
6 Ibid
7 Ibid